Första stapplande stegen

De första stegen mot ett riktigt hem togs riktigt tidigt. Till stor del har vi andra att tacka för de steg som kunde tas. Människors givmildhet var otrolig och de mest oväntade gåvor betydde massor.

Vax

Den lilla uppskattade burken hemmagjord mustaschvax.

För min del var det första steget mot det normala som togs efter att all nödhjälp, för det var verkligen det som den första hjälpen handlade om, oväntat och uppskattat på ett sätt som jag tror många har svårt att förstå. En gammal god vän från Västkusten skulle precis i dagarna efter branden upp till Hufvudstaden på konferens. Hennes make är trogen läsare av vår blogg och reagerade omedelbart med att skicka med det han förstod jag skulle stå utan och få andra tänka på. Mustaschvax! Han hade dagarna innan av en slump blandat ihop en sats från det recept som publicerats på Punschverandan. Han fyllde en liten burk och skickade upp med sin fru. Sällan har så lite betytt så mycket!

Bokhyllan idag med böckerna från Lions som bas

Bokhyllan idag med böckerna från Lions som bas

Nästa steg kom från det oväntade hållet Lions! De höll loppis på den ort där vi bodde innan branden bara dagar efter att allt försvunnit. Det blev dock av flera orsaker inget shoppande på själva loppisen, men folket från Lions, som givetvis hade hört talas om vår situation, tyckte att vi istället skule dyka upp några dagar senare på deras lager så vi kunde plocka ut vad vi behövde i lugn och ro för vad som i sammanhanget är att räkna som en struntsumma. För min del vart det basen i ett nytt bibliotek. Uppslagsverk, klassiker, naturvetenskapliga verk och till och med några rariteter lyckades följa med hem till förorten.

Några av de böcker från bl.a. Federativs Förlag som skickades ner från Gävle.

Några av de böcker från bl.a. Federativs Förlag som skickades ner från Gävle.

Nästa steg var inte fullt så oväntat men inte mindre uppskattat. Genom alla år som boksamlare har man ju även gått och skaffat sig vänner med samma intresse. Vänner som nu ställde upp med besked. En banankartong med böcker inom vårt gemensamma specialområde skickades ner från Gävle av en vän med kopplingar till Joe Hillgården. Den politiska delen av mitt boksamlande var åter igång! Vilken lycka och vilken bas att stå på.

De här bidragen, och andra liknande bidrag, betydde nog mer än många förstår. Med hjälp av dem så finns det helt plötsligt en bas att stå på, nånting att utgå från. Som bokälskare blir det svårt att gå in på ett antikvariat och veta att det inte finns någonting alls hemma. Var ska man börja? Men med en liten bas blir det helt plötsligt lättare. Man har något att stå på.

This entry was posted in Uncategorized. Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>